Skogen. Inte den första plats man tänker på när det kommer till ställen där tonåringar hänger. Centrum, ja. Skolgården, självklart. Fotbollsplanen, visst!

Men inte i skogen, skogen tillhörde de gamla och hundägare. Och porrgubbarna.

Innan bredband var något för varje hushåll så fanns det tre källor där porrabstinensen kunde stillas (och födas): filmer och tv-program innehållande nakenscener (Bert - den siste oskulden, Training day och en och annan vågad musikvideo), underklädes-delen i valfri klädkatalog (Ellos, HM) och små skjul mitt i skogen.

Det kan tyckas vara helt otroligt, varför en vuxen man (eller kvinna?) med behovet av porr inte skulle kunna ha den hemma, utan istället ge sig ut i närmsta skog finna ett skjul, och där förara tidningarna. Och inte handlade det om fyra-fem stycken av blaskorna, det var ofattbara mängder. Omöjligt att ta på siffrorna det handlade om. Halvmeters-travar med gulnade tidningar, räfflade av fukten (tanken på att något annat kan ha blött ner tidningarna ville vi aldrig ta till oss), hela den översta hyllans utbud.

Och låg dom inte i ett skjul (vilket annat syfte fyllde förresten dessa skjul, det var ju max 3x2 meter stora och saknade golv?) så kunde man lita på att hitta en och annan Aktuell Rapport i tidningsinsamlingar eller under väldigt stora granar.

Jag vet inte en skog, inte en container, där det inte hittats porr.

 

Det mest spännande skedde när vi under en av alla dessa porrjagar-dagar hittade ett svart VHS-fodral. Vi behövde inte ens öppna och titta på kassetten för att förstå vad det var vi hade snubblat över. En porrfilm.

En ivrig, uppspelt, sprallig stämning uppstod i gruppen. Fast så insåg vi rätt snabbt problematiken.

Ni förstår, tidningarna kunde gott ligga där dom låg, en tidning är mycket mer universell i sitt urförande än en VHS-kassett, eftersom kassetten kräver en video och en TV, något man normalt sett bara hittar i ett hem. Ett hem där man INTE vågade förvara någon porr. Så filmen togs aldrig hem. Istället fick den agera statussymbol i det avundsjuka killgänget. Där stod vi, jag, Tom och Alle, med porrens Rolls Royce, något de andra bara hade haft avlägsna fantasier om. Mamma ringde hem mig för middag, och jag lämnade filmen till Tom och Alle.

Nästa dag hörde jag talas om att Tom skulle ha lånat ut filmen till David Carlsson. Jag konfronterade Tom, det här var ju inget man bara kunde låna ut! Han försökte övertyga mig om att filmen skulle komma tillbaka, det var ju bara ett lån, men jag var inte så säker. Varför skulle David lämna tillbaka den? Vad kunde vi hota honom med? "Pappa, X har vår porrfilm", fem ord ingen tonåring någonsin yttrat.

 

Det gick veckor, och jag såg aldrig röken av vår lyckliga upptäckt. Ryktet om dess rådande ägare nådde oss emellanåt, Daniel Törnroos, Jimmy Pennanen, Niklas Matses, Pontus, Lalle, Fredde, Robin, alla ryktades ha filmen. Plötsligt var den inte längre den statussymbol den en gång varit, iallafall inte för mig. Jag hade ju ingen som helst aning om vad som fanns på den där filmen, även om jag såklart hört skvallret mellan de påstådda innehavarna. Och eftersom alla andra nu uppenbarligen hade sett den, så var den inte spännande längre.

Det hände tillslut att jag återfick filmen, men jag såg aldrig på den. Mycket på grund av att jag aldrig hade ett tillfälle att slå på lite porr med mamma, pappa och två lillasystrar i huset, men också för att mystiken var borta.

 

En liten pinsamhet dessa tidningar orsakade mig var de sista sidorna. Försök nu inte låtsas att ni inte vet vad som finns där, för det vet vi alla. Telefonnummer. Dyra jävla telefonnummer.

Dessa ansåg vi vara tillräckligt diskreta för att kunna riva ut, ta hem, och plocka fram för att ringa någon gång ibland.

För min del var det inte "någon gång ibland". Under 9/10 av dessa telefonnummer stod det finstilt: Samtalet kostar 19.90 kr/min. Dessa nummer ringde jag aldrig. Istället tolkade jag det som att de 10% där det inte stod något pris måste vara gratis. Dessa nummer ringde jag ofta. Så pass ofta att min mamma en dag stormade in i mitt rum, högröd i ansiktet och med en telefonräkning på 4000 kronor i handen.

 

En annan porranekdot jag fått ta del av, och som jag tänkte bjuda er på, är när min gamle mytoman-vän Daniel för första gången porrsurfade. Han vågade innan bredbandet, och gjorde det i sällskap av sin vän Fredrik.

I början kan det, som med allt annat, vara lite svårt att hitta rätt. Vad fan ska man söka på? Vilken sida ska man gå in på? Och inte hade man en tanke på att "städa upp" efter sig, det vill säga rensa historiken och sopa igen spåren.

Daniel gjorde det lätt för sig: www.porr.com

 

GISSA om hans pappa for i taket när han såg historiken och det energiska blinkandet från virusskyddet.